Veckan innan jag åkte till New York var det tre personer som frågade mig samma sak, en mamma på en lekplats, en säljare på CVS och en random person från gatan. I New York var det två personer som fråga samma fråga, en som delade ut blanketter på Times sqare och en person som jag mötte på gatan. Vill ni veta vad dem frågade mig? Jo dem frågade mig om jag var fransk. Är det inte lite lustigt att så många människor frågar mig denna fråga på så kort tid? Vad har jag som är likt en fransk? Spetsig näsa kanske, har dem det?

Och vet ni vad som hände mig här om dagen när jag skyndade mig som attan till metron? Jo, jag skulle ju försöka vara väldigt effektiv, så gick så snabbt jag bara kunde på vänster sidan och precis när jag skulle gå förbi en person, då lixom försvinner fötterna från mig och jag halkar en si sådär 10 trappsteg. Hoho, skämdes ganska mycket. Och själv var jag ju också såklart, men ställde mig upp så fort jag bara kunde och låtsades som att ingenting hade hänt.
Kan ju även tala om att rulltrappan där är ganska så lång, så det var ju en hel del människor som såg det. Tur jag hade hörlurar så jag inte kunde höra alla människor som förmodligen skrattade. Blev nog en aningens aning röd i fejan.. haha och har fortfarande märke på benet efter rulltrappans "tänder".

Hittade en bild på google, ja ni ser. Inte världens kortaste rulltrappa direkt.