Kanske borde skirva lite på au pair fronten också.

Jag börjar äntligen få lite ordning på alla tusen miljoner papper, har bara lite grejer med visumet kvar. På tisdag nästa vecka har jag tid på ambassaden, är faktikst inte så jätte nervös för det (ännu..) bara för det kommer det säkert bli massa problem haha.

I övrigt har det kännts lite si och så med familjen p.g.a vi nästan inte pratat sen vi bestämde att jag skulle komma. Eller pratat har vi inte gjort överhuvudtaget. Men mailat.

Varför jag skriver så lite om au pair sakerna som bloggen ju egntligen ska handla om, tror jag mestadels beror på att jag tycker det ska bli så jobbigt att lämna allt. Familjen, vännerna, hästarna o.s.v. Ibland förstår jag verkligen inte vad jag har gett mig in på. Än så länge kan jag inte se någon glädje i att åka alls, ser bara massa tråkigheter och tårar.
Jag vet att jag låter jätte negativ, men tyvärr är det precis såhär jag känner.

Peacee