Idag blev det amerikansk fotboll. Vilket var mycket, mycket roligare att kolla på än baseball. Förstod dock nästan ingenting här heller, men ändå mycket roligare. Detta var en collegefotboll match, så var ingen jätte stor. Men som sagt kul ändå och "vårat" lag georgetown vann ganska överlägset :).
Ikväll trodde jag att jag skulle börja jobba kl 5, som jag brukar göra på lördagskvällar. Men icke, när jag kom hem var inga barn hemma och fick reda på att jag inte börjar förens ca 8 istället. Hade ju vart lite bra att få reda på det tidigare kanske.... men men.
Bilder från dagen får ni här :).

När jag var hemma var jag även såklart och hälsade på Gagamel.
Första dagen jag var där var det jätte jobbigt. Kändes bara som jag ville därifrån. Vet inte varför. Men nu i efterhand antar att jag det var för att det påminde för mycket om Happy. Även Amazing, som var min häst fram till förra sommaren gick i samma hage tillsammans med ytterligare en häst. Och det blev jobbigt, för då kändes det precis som förr att det var Gagge, Amazing & Happy. Mina tre stjärnor. Men denna gången var det ingen Happy, bara en annan skimmel.
Åkte i alla fall dit ytterligare en gång, då gick det lättare. Då kände jag verkligen hur mycket jag saknade honom. Hur mycket jag saknade att inte ha med hästar att göra. Fick även rida den gången och ja, det var underbart. Tankarna försvann på annat håll för en liten stund. Det var glada tankar.

---

Tänker på dig hela tiden.

Hej!
Idag blev det spinning. Det är så himla kul att träna till sån peppande musik. Passet var dock inte lika jobbigt som spinnig i Sverige tycker jag, men kan ju ha berott på att detta endast var 45 min och inte 60. Men misstolka mig inte, jobbigt var det! Som allt annat haha.
Sen jobb.
Och ikväll har vi varit iväg och ätit, på Fridays. Alltså mmmmmm vilken god mat jag åt. Ni skulle bara veta! Var någon pasta med kyckling och räkor. Galet gott måste jag säga.
Några bilder från kvällen kan ni få också.
Och förlåt för ett tråkigt inlägg.

Föresten har bokat buss upp till NY helgen 11-13 November. Fick äntligen tummen ur. I alla fall så kommer jag förmodligen åka dit ensam. Har inte bokat boende ännu, så om det är någon där hemma i Sverige som känner, Nej men varför inte ta en weekend till NY så kan ni ju höra av er ;).



Bild från 08

Har jobbat hela dagen lång som ni ju redan vet, under förmiddagen var vi ute på en cykeltur. Därifrån kommer bilderna. Och mitten kortet är ju ett väldigt tråkigt kort må jag säga, men tog kort på det därför att jag blev så glad när vi kom dit för att jag såg en halvpunkad fotboll ligga där mitt på planen och skrika "sparka på mig". Blev jätte glad och kände ÄNTLIGEN kan jag få spela fotboll med killen (Har väl inte längtat efter just precis fotboll, men verkligen något sportaktigt). Men icke, det var såklart bara jag som ville det. Gick inte ens för sig att vara när bollen..

Sen är det halloween hus, många utav husen har liknande saker och varje gång barnen ser det säger dem: They're ready! Haha vet inte varför men tycker det känns läskigt. För ni ser väl spökena på sista bilden?

2011-10-21 @ 02:30:45 Permalink Livet i USA, andra månaden Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ja träningen från gårdagen kändes idag om man säger så! Men blev trots det ett pass idag med, Body sculpt med Ellen och Frida. Jobbigt, jobbigt, jobbigt. Men ack så bra det känns efteråt.
Sen har jag skypat med bästa mamma <3. Och sen jobbat hela eftermiddagen och kvällen. Båda föräldrarna är bortresta i jobb, så idag är mammans bror och här. Då man som aupair inte får ha barnen ensam över natten. Och i morgon har äldsta killen inte skola, så kommer bli en ca 14 timmarslång arbetsdag. Vilket jag inte kan säga att jag ser framemot. Men men.

---

Idag var jag som sagt och tränande med Simone, åkte hem. Duschade. Sen åkte jag till Simone igen och så kom Ellen, så gjorde vi Köttbullar och mos. Eller gjorde och gjorde, vi värmde i micron.
Sen blev det jobb och till sist var jag ute och åt med Jule. Alltså har jag haft en bra dag.

Men det gör det nästan bara värre. Det känns självklart bra för stunden. Men när jag kommer in i rummet ensam igen. Då kommer allt över mig och jag får dåligt samvete för att jag har haft en bra dag, jag får dålig samvete för att jag har skrattat. Allt bara lägger sig som en klump i magen.

Har precis varit och tränat med Simone, vi gick på ett pass som hette Boot camp. Beskrivningen på detta passet är: "A great way to get into shape military style". Behöver jag ens säga att det var sjuhelvetes jobbigt?

När jag flög hem till Sverige den 8 oktober, så såg jag en kort stund innan vi skulle landa en skugga.
En skugga uppe bland molnen. Det såg precis ut som han. Skuggan var inte liggandes på molnet, utan halvstod ungefär. Svårt att förklara, men som att han var precis bakom oss. Jag reagerade direkt när jag såg skuggan. Och kunde snabbt urskilja vad jag tyckte att jag såg. Jag tyckte att jag såg Happys skugga, han stod och krökte på nacken och mannen flög i vinden. Det låter nog i mångas öron väldigt överdrivet och inbillat även mina. Men jag vet vad jag såg. Och jag tänker på vad Emelie Cajsdotter sa (Hon kan prata med hästar och hon pratade med Happy innan han gick vidare till hästarnas förevigt gröna ängar), hon sa att hon såg en bild av honom som en ung hingst, när han var som starkast. Det var precis så jag upplevde det jag såg. Jag vet att det låter konstigt. Men jag har fortfarande bilden kristallklar i huvudet.



Har fortfarande inga ord för hur ont det gör. Han var en familjemedlem, en bästa vän. En som jag träffat nästan varje dag de senaste 7 åren. Det känns som att en del av mitt hjärta är utrivet och den delen, den kommer aldrig tillbaka. Kan inte förstå varför just han skulle råka ut för denna fruktansvärda olycka. Varför, varför, varför.

Då var man här igen. I min andra verklighet.
Mitt huvud känns som ett enda virrvarr av röster, ansikten, platser. Ja intryck helt enkelt. Känns inte som något är rätt.

Men det som tar störst plats i huvudet är sorgen. Jag försöker att inte tänka på det, jag försöker att inte prata om det. Men det känns nästan omöjligt, det kommer smygandes hela tiden. Jag vet inte om jag fortfarande har fattat att det är sant. Ibland, ibland inte. Jag vet inte. När det känns som att jag förstår att det är sant då vill jag bara stänga in mig i ett rum och stanna där, länge. Jag vet ju att det är sant, men jag vill inte veta det. Nu skriver jag bara massa osamanhängande igen. Det jag egentligen vill säga är väl att jag saknar min Happy så att det gör ont, det gör så otroligt ont. Jag önskar att detta bara har varit en två veckor lång mardröm. Men jag börjar sakta inse, att det tyvärr inte är så. Tyvärr är detta min sanning, min hemska sanning. Som aldrig kommer lämna mig.



Tårarna tar aldrig slut. Förstår inte varför detta skulle hända just dig, min älskade fina underbara ponny. Som jag saknar dig Happy.

Då var det snart dags för mig att säga hej till min verklighet på andra sidan jorden igen.
Jag är inte redo för det ännu, inte alls. Det skriker inom mig att jag vill vara kvar längre.
Men jag har inget val, inte precis nu i alla fall. Jag måste försöka att bita i det sura äpplet. Jag måste.
Men det tar emot, mycket. Väldigt mycket.

Jag har bokat min biljett hem, åker på fredag kommer hem på lördag morgon. Har även bokat biljett tillbaka. Till samma familj.
Känner mig helt säker på att det förstnämnda var rätt val, jag behöver verkligen komma hem och få ha dem som betyder mest runt omkring mig. Det sistnämda dock, det känner jag mig inte alls säker på. Känns mer som raka motsatsen till rätt val.

Jag längtar hem så otroligt mycket, jag behöver verkligen min familj.
Grämer mig också för att komma hem, kommer bli så fruktansvärt jobbigt. Det är inget roligt jag kommer komma hem till. Bara sorg. Men jag behöver verkligen familjen, så jag vet att det var rätt val att åka hem.

Det är jätte hemskt att vara här. Samma tankar rullar i huvudet hela tiden. Varför? Varför var jag inte där hos honom. Jag hatar att jag är och var här. Tårar så mycket tårar.

Tack för de fina orden i kommentarerna, det hjälper ska ni veta. Och stort tack till världens bästa Simone, utan henne här hade det varit om möjligt tusen gånger jobbigare. Det enda som snurrar i huvudet just nu är

Åka hem - gå i remacth - riskera att ej hitta en ny familj inom två veckor och inte kunna åka tillbaka
Åka hem - lova familjen att jag helt säkert kommer tillbaka inom en vecka
Åka hem - stanna kvar hemma
Mamma kommer över några dagar - stöttar
Stanna kvar i USA - gå i rematch
Stanna kvar i USA - stanna kvar hos familjen

Inget känns rätt. Fan. Ena studen känner jag på ett sätt andra studen på ett annat sätt. Backade även in i en annan bil idag, kändes verkligen som att det var det jag behövde just nu. Varför kan inte Sverige och USA, inte ha någon tidskillnad? Varför har detta hänt mig? Varför hände detta min älskade bästa vän? Varför var inte jag hos honom, som vi hade bestämt att jag skulle vara? Varför kan jag inte bara bestämma mig för vad som är det rätta? Igen varför var jag inte hos honom? Skulle detta verkligen ha hänt om jag inte hade åkt? Jag kan inte tänka på honom för mycket, det gör för ont. Vet att det förmodligen kommer bli fruktansvärt jobbigt att komma hem, se graven .. men det kanske hjälper. Lättar lite. Eller jag vet inte. Fan.

Så mycket tankar. Har lyckats sova i en timme inatt.
Har fortfarande inte vaknat upp ur mardrömen, kan ingen väcka mig? Väcka mig nu.
Allt känns så overkligt, jag är så långt bort. Jag kan inte se eller höra tragedin. Jag hatar att jag är här. Att jag inte fanns där när när han behövde mig som mest.
Egentligen är det väldigt dumt att skriva skulle jag tro. Men ni som känner mig vet ju att jag alltid har skrivit mycket, det är lite som terapi för mig. Det är något jag behöver.
Vill ni inte läsa fler liknande inlägg, titta inte in hit på ett tag.

Älskade vän.

Andra oktober 2011 förändrades drastiskt till en mardröm. Kan fortfarande inte förstå. Önskar att jag bara vaknar upp snart och inser vilken fruktansvärd mardröm jag har drömt. Jag vill att det är så, det ska vara så.
Jag har inga ord, kan inte skriva mer. Tårarna rinner för mycket.
Älskade älskade, underbara bästa vän. Detta kan inte vara sant.

2011-10-03 @ 01:42:50 Permalink Livet i USA, andra månaden Kommentarer (1) Trackbacks ()

Idag ska jag äntligen få rida, som jag har längtat efter det.


Saknad.

Ja, har väl egentligen inte hänt så jätte mycket sen sist.
Har hunnit med att vara på zoo, fira nyår (japp ni läste rätt), vart med Simone, träffat en ny trevlig svensk tjej, vart på LCC möte. Lite sånt.
Har firat judiskt nyår, det började i onsdags och håller fortfarande på tror jag i alla fall. Sov hos Simone igår och kom nyss hem igen troddde det skulle vara jätte mycket folk här, men kom hem till ett tomt hus..
Jaja, jobbar i alla fall ikväll ser verkligen inte fram emot det. Men vad ska man göra åt saken.
På LCC mötet fick jag reda på lite saker som var väldigt oroliga (ej roliga) att få reda på, jobbigt jobbigt.

Slänger in en bild från zooet också, var där med den äldsta killen då han var ledig från skolan.
Av någon anledning så började jag direkt tänka på Isabelle när jag såg dessa på bilden, förmodligen för att dem var så himla fula och för att vi antagligen skulle ha börjat gapskrattat åt dem om vi var där tillsammans.



Förlåt för ett osammanhängande inlägg.
Föresten, har vart här i staterna en måndad nu. Längsta månaden i mitt liv tror jag.

+



=

- We believe in the same thing.
- Sorry?
- Yeah, music really is magic.



Är det inte underbart att det finns ett språk som alla över hela världen kan förstå? Musik. Är så himla glad över min tatuering och känner mig ännu gladare när jag får kommentarer som den ovan.

Har varit på Ikea idag. Så fort man kom innanför dörren så kändes det nästan precis som hemma. Allt var lixom samma, samma upplägg samma saker osv. Enda skillnanden var några engelska ord här och där. Underbart.
Köpte med mig marabou, daim och skorpor. Gott så gott. Och såklart åt jag köttbullar med mos och lingonsylt! Var där med Simone, jag är så glad att jag har träffat en så trevlig tjej som bor så himla nära :)!
Lite bilder tänkte jag bjuda på också.

Det var riktigt häftigt att få gå på en riktig basball match, känna stämmningen på en sån stor arena. Men, kan ju inte påstå att det var så intressant att titta på, det hände inte så mycket. Eller ja, skulle faktiskt nästan vilja säga att det inte hände någonting haha. Men som sagt, riktigt häftigt att ha gjort det.
När vi åkte därifrån skulle jag egentligen ha mött upp två andra tjejer, men det blev så sent så stannade kvar i DC en stund.  Efter det åt jag på Vapiano med Simone, fick äntligen käkat pizza mmmmmmmmm. Till sist så sov jag hos henne, kollade på never back down 2. Inte alls lika bra som första, fast det är nog nästan omöjligt att göra en bättre film än den? Men den fick helt klart godkänt i alla fall.
Idag hade jag tänkt att gå och skriva in mig på gymmet, vet dock inte om jag orkar lat som jag är. Den som lever får se.

God morgon från USA!
Hoppas allt är bra hemma i Sverige.


Gårdagen finns inte så jätte mycket att berätta om, sov hos Madelene i fredags, sen igår åkte vi in till Georgetown och bokade tatueringstid till henne :). Det är väldigt mysigt där i georgetown måste jag säga :).
Sen åkte vi hem och jag tänkte åka in till DC igen och shoppa lite, så gick till metron men så funka det inte för mig att betala testa alla möjliga grejer. Men icke, så jag blev på så dåligt humör så jag gick hem och la mig i sängen kolla på tv, satt framför datan & spela gitarr. Min lördagskväll det :p. Har nog inte berättat det men värdfamiljen är bortresta över helgen, de kommer hem i morgon kväll. Så inatt sov jag första natten ensam i huset. Det gick bättre än vad jag trodde. (behöver ju inte nämna att nästan alla lampor var tända och att tvn var på hela natten).

Idag, kommer bli en rolig dag. Idag ska jag på basball :D! Vi ska se Washington Nationals Vs. Atlanta Braves.
Skriver mer om detta ikväll skulle jag gissa på, tills dess ha en bra dag :).

Några bilder sen gårdagen, tjeckt sööö

Grey's Anatomy har säsongspremiär idag. Trodde inte att jag hade kanalen. Men så hitta jag den, så nu är jag glaad :).

Hej!
Idag åt jag två kakor till frukost. Kändes inte bra.
Igår jobbade jag och fikade med Simone. Tog som vanligt varm choklad. Såg en bakelse som inehöll 4130 kalorier, en enda kaka hur är det möjligt? Trevligt var det i alla fall.
Nu ska jag gå en promenad med Simone. Ska bli skönt.

Hejdo.

Det blev bio, Lion King in 3d.
Älskade älskade lejonkungen <3. Fortfarande lika bra och fortfarande lika sorlig och fortfarande lika skrämmande scar. Kommer drömma mardrömmar :(.



(Det känns lite (läs mycket) illa att jag har varit på bio här fler gånger än hur många veckor jag har varit här)

2011-09-21 @ 05:43:25 Permalink Livet i USA, första månaden. Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hejsan hejsan!
Som ni kanske förstod på inlägget innan, så hade jag allt annat än en bra morgon.

I alla fall, efter jag kört till skolan så kom Yassi och hämtade upp mig så åkte vi till georgetown university. Skulle kolla om det hade några engelska klasser som vi kunde börja nu. Säger bara herregud, kändes som att vi var på hogwarts :o! Och självklart hade de inga klasser, fick samma svar som på montgomery college. No you can't start until january. Dööö.

Sen var det dags för jobb igen, byggde ett "everything museum" ett museum där precis allt finns. Ganska grymt va? Slutade ca 6.30. Och då gick jag upp på datan och började skypa med bästa Isabelle, pratade allvarliga saker. Men vi fick ett skrattanfall så vi fick sluta haha :(. Hon är så himla bra den där Isabelle.

Senare ikväll ska jag kanske på bio, men jag vet inte har inte hört något mer. Så får fortsätta vänta.

Hejdooo

Bara en bild på min fina vän Anna. Som egentligen inte passar in i inlägget, men alltid roligare att läsa när det är en bild med eller hur :)?

Det är stor skilland på uppfostran här i USA och i Sverige.

Jag har en liten bok jag fick av mamma innan jag åkte, lycka till heter den. Den har finurliga meningar med roliga och bra bilder till. Tänkte ta och skriva ner dessa meningar :).

Önskar dig all världens lycka till, inför utmaningarna som väntar.
Man kan alltid behöva lite uppmuntran, eller en vänskaplig kram för att fatta mod.
Lyckobringare finns av alla slag.
Alla kan ha sin egen lyckliga stjärna, det gäller bara att hitta den.
Ibland måste man helt enkelt söka på djupet.
En lyckobringande amulett, kan ge lite extra självförtroende.
De handlar inte bara om att få de bästa korten, man måste också spela dem rätt.
Lite tur på vägen kan ge ett steg i rätt riktning, resten beror på dig.
Så skapa dig ett stort inre lugn och tänk igenom dina möjligheter.
Ta ett steg i taget.
Positiva tankar är vägen till framgång.
Med rätt attityd kan man uppnå de man vill.
Sikta in dig på ditt mål.
Låt inte konkurrensen avskräcka dig.
Kom ihåg att ta en paus när tempot blir för högt.
Du har mycket kvar att lära, vägen kan kännas lång men kämpa på bara och även om du tappar fotfästet i början, så kom ihåg att varje moln har en silverkant.
Få inte panik om allt hänger upp sig.
Försök istället med en annan metod, var kreativ.
Låt hoppet lysa klart i ditt hjärta.
Vänd dig upp mot solen.
Kom ihåg att ta hand om de små detaljerna och samtidigt se de stora vyerna.
Ibland måste man våga ta det stora språnget.
Önska dig vad du vill och tro på att det kan bli sant.
Man vet aldrig när man prickar in alla rätt, så våga chansa.
Dina vänner finns där, för att hålla dig i handen och hjälpa dig slappna av när det blir för stressigt.
Andras omtanke och välgångsönskningar kan hjälpa dig att uppnå höjderna.
Man kan aldrig veta vad ödet för med sig.
Gläds åt dina framgångar längs vägen och fira dem med dina vänner.
Njut av varje oväntad skatt du träffar på.
En storslagen dröm är värd att kämpa för.
Så vad väntar du på? Sätt fart!
Jag skulle ljuga om jag sa att jag tvivlade på dig.
LYCKA TILL

2011-09-20 @ 01:46:27 Permalink Livet i USA, första månaden. Kommentarer (1) Trackbacks ()

Hej!
Idag blev det frozen youghurt för ovanlighetens skull! Med Madelene, super trevligt :). Det är så kul att vi delar hästintresset, så nu har vi bokat en långritt 2 october. Kommer bli kanon :D! Längtar redan.
Sen blev det hem, hade lovat familjen att vara med på "village party". Det bjöds på mat och glass och var en del små karuseller för barnen osv. I alla fall så hade dem något som kallades för cake walk. Vilket innebar att det var en del familjer som bakat något och de stod på ett bord. Sen var det en ring med nummer, alltså det stod nummer på en papperstallrik så gick de runt i ringen och ropade ut ett nummer. Hade man de nummret som ropades ut så fick man gå och välja en kaka. De gjorde det i olika åldersgrupper. Det var kanske 20 nr skulle jag gissa på.
6-5
7-8
8-10
10-15
15-39 (Förstår ni hur lite människor de bor i min ålder runt omkring här!?)
40-45
45-49
50+

Ja...ni ser ju den markerade texten :(
En bild får ni också.

Igår var jag inne i Washington för första gången, såg vita huset och den där haha vet inte ens vad den heter. Ni vet pinnen. Det lilla jag såg av washington i övrigt var inte mycket att hurra för, hoppas på bättre nästa gång :).

Igår fick jag skypat med Amanda, familjen+morfar & Isabelle. Kändes som vanligt otroligt bra och jag säger det igen, skype måste vara bästa uppfiningen någonsin.
Jobbade sen till ca 7. Efter det gick jag ner till Bethesda och mötte upp Jule, vi tog en frozen youghurt för omväxlingens skull :). Och sen bestämde vi oss för att gå på bio, såg I don't know how she does it. Se den inte, eller alltså det var inte min smak av film om man säger så. Den kanske hade vart lite bra om man var 15 år äldre.
Och sen, ja sen kom det värsta skulle gå hela vägen hem i mörkret. Usch. Jag gick det snabbaste min ben kunde och andades typ inte och jag hade hemnummret hem till Sverige redan inslaget på mobilen om något skulle hända haha. Trodde det skulle hoppa upp någon från nån buske och skjuta mig eller liknande. Sen så ser jag det, en skugga som bara växer och plötsligt står det en vit skräckinjagande varelse uppe vid vägkanten och jag trodde okej, det här är slutet och slutade nog andas helt tror jag. Fast sen såg jag att varelsen bara var en söt golden retriver :). Hihi.

Det är så himla härligt att ha en väckarklocka som väcker en 45 min innan den andra väckarklockan börjar ringa, genom skrik och sprak på min dörr. mmmmmmmm love it!

Tänkte lägga upp en bild också, det är från en gata jag går på typ varje dag. Och alla ser väl ut ungefär i det stuket.


Föresten förut idag låg jag och tryckte i mig risen och kollade på bonde söker fru. Det kändes svenskt och bra.

Tänkte ägna detta inlägget till min bästa vän Isabelle. Som har stött på så mycket svårigheter här i USA att det inte ens finns ord till att förklara. Vet inte hur jag ska skriva eller hur jag ska börja, men för att göra en lång historia kort så har alltså Cultural Care ja vad ska man säga tvingat hem Isabelle. Utan att hon fick sina 2 veckor i rematch som man SKA ha, utan att hon ens fick träffa nya familjer även fast det ville träffa henne. Ja, ni hör ju hur det låter. Bedrövligt, men tyvärr sant.
Det gör så ont i mig och jag är så otroligt ledsen för Isabelles skull, min fina vän.
Och jag hoppas verkligen att människor från CC kommer hjälpa henne att göra precis det hon vill när hon är hemma igen, hitta en ny familj, ordna så hon kan komma tillbaka för en riktigt rematch, kräva alla pengar tillbaka osv. Om de inte hjälper henne, då vet jag inte vad jag ska ta mig till.

Bilder från första gången jag någonsin red min älskade underbara ponny, 4 år sedan.
Saknar honom så.

Idag har varit jobbigt, idag vill jag bara hem till Sverige.

Det finns bara en sak har vart bra med dagen och det är jag för första gången sen jag kom hit har kunnat torka mig med en stor handduk efter att jag duschat, köpte en i lördags. Har haft en vanlig liten hand handuk innan.

Hej alla där hemma!
Tänkte ta och berätta om helgen lite.

Fredag: Jobbade morgonen, sen åkte jag till Potomac och tog en fika med Madelene :). Efter det var det dags att jobba igen, till ca 7.30. Och ja, efter det gick jag ner till Bethesda och mötte upp Yassi vi åkte in mot washington. Skulle egentligen mött upp ytterligare en aupair där, men av olika anledningar blev det aldrig så. Haha i alla fall hade vi väldiga problem att hitta vägen hem, men det löste sig tillslut!

Lördag: Åkte till ett mall med Madelene, köpte en typ kofta på forever 21 som jag redan älskar :)! Efter det var det jobb från 5 - 22.

Idag: Är min hel lediga dag :)! Gick till Bethesda och mötte upp Jule, en tjej från aupair skolan. Tog en fika och gick runt lite, vi verkar ha väldigt samma smak vad gäller musik, böcker och filmer :)! Sen kom Madelene, så åt vi frozen yoghurt på ett super bra ställe. Man fick ta sin yoghurt själv, hur mycket man ville. Sen fick man välja och själv ta tillbehör (hur mycket eller lite man ville), fanns massa olika, frukter, nötter, choklad osv osv. Sen så vägde man hur mycket allt vägde framme i kassan och betalde efter det :). Super gott också. Och till sist så var vi på bio, crazy stupid love. Den var riktigt bra.
Och viktigast av allt, skypat med nästan hela släkten! Det var på kalas hos min kusin Alexander som fyllde hela elva år, grattis till han! Var så skönt & roligt att få se och höra alla. Efter det skypade jag med min fina Isabelle, som tyvärr har det jobbigt i sin familj, vilket jag hoppas snart kommer ordna sig. Skype är garanterat världens bästa uppfinning! Även om det kan få en att få fruktansvärd hemlängtan.

Blev lite mycket text, men men. A juste, föresten i fredags åt jag min första amerikanska choklad..säger bara marabou <3. Ni kan ju tolka det hur ni vill..


Och för att göra inlägget lite roligare får ni även en bild från NYC :)


Föresten, måste lägga till ytterligare text. Idag är det ju 9/11, jag har inte märkt av något alls här jag är. Men mina tankar har gått till alla de som blev drabbade den hemska dagen, för tio år sedan.

Efter att ha bott här en vecka utan någon kontakt med djur överhuvudtaget, så har jag verkligen insett att jag ALDRIG vill leva ett liv utan djur omkring mig. Hur kan man vara utan dessa underbara varelser?

Hejsan!
Då var det tredje dagen irad med spöregn och åska..blixtarna här är sjuuuka.
Idag har jag jobbat, men även hunnit att med att gå vilse i Bethesda, stötta på Yasmine där (En au pair från schwiez, som jag gick i samma klass med på skolan) där, ta en fika på starbucks, kört vilse påväg hem från en av skolorna - var i samma rondell 4 gånger på 10 min, skypat med bästa mamma och pappa <3 (och sunooo). Var såå skönt att få prata med dem, kände mig mycket gladare hela dagen pga av det :).

Imorgon ska jag äntligen träffa en svensk och få prata lite svenska! Hon bor nära där en av killarna går i skola, så ska träffa henne en stund innan jag hämtar upp killen. :)

Och ja, igår så fick jag skypat en snabbis med mina kusiner och min moster :), blir så glad att se & höra någon från hemma. Det känns bra i hjärtat<3.

Nej har egentligen inget att skriva.

Kram

Hejhej!
Jag vet, borde ha uppdaterat för läänge sen. Men jag vet inte känns typ lite fel att skriva utan att ha berättat för värdfamiljen att man har blogg. Och det känns fel att nu de första dagarna komma fram och säga, jo jag har blogg är det ok om jag skriver om mitt liv där? Eller jag vet inte, så länge jag inte skriver något personligt kan det ju inte vara någon fara va?

I alla fall, jag kom hit till värdfamiljen i fredags eftermiddag. Det gick bra, nervositeten släppte när de kom springandes haha :). Under dagarna som gått har jag varit med familjen, övat på att köra osv. Det är SÅ mycket nya intryck hela tiden och de känns som att dagarna går i slow motion, hoppas det går över.
När klockan blir typ runt 5-6 pm här, blir jag dö trött och vill helst bara sova, hoppas det går över också haha.
I morgon ska jag köra en av killarna till skolan helt själv, herregud haha. Tror jag kan vägen dit, men är inte så säker på hemvägen .. :p.

Bjuder på en bild från NYC, top of the rock :).

<3

Hej hej :)!
Nu är skolan slut, dessa 4 dagar har gått otroligt fort måste jag säga. Eftermiddagen/kvällen igår och förmiddagen idag i skolan var faktiskt riktigt rolig :). Gjort saga, haft bra och roliga föreläsningar osv :). Och är massa trevliga människor här också, blir tråkigt att lämna alla i morgon. Speciellt eftersom att jag inte umgås med någon som ska till samma ställe som mig!
Idag då, jo idag har vi varit inne i NYC, åh! Den staden är ju underbar, går ju inte annat än o älska den. Har en hel del bilder att visa :).

Men nej, nu måste jag försöka sova, imorgon är det dags för den stoooora dagen! Träffa värdfamiljen, herregud kommer vara så nervös! Ska åka en busstur som ska ta sju timmar också, vilket inte känns så lockande. Meen det blir nog bra det med.

Godmorgon på er och godnatt till mig :)

Hejhej allihopa!

Jag lever. Flygresan gick bra. Men var ganska så trött efter att ha vart vaken i 26 timmar haha.

Au pair skolan är väl ungefär som jag hade förväntat mig. Eller ja, själva stället och maten är faktiskt inte så illa som jag har hört. Men lektionerna från 8am - 6.30pm, det är länge. Och alla ni som känner mig vet ju hur mycket jag hatar att prata inför grupp. Och vad tror ni jag ha fått gjort idag två gånger dessutom och helt själv, jo pratat för en grupp såklart. Underbart hehehe. Men men jag överlevde i alla fall och nu är det bara 1 och en halv dag kvar med lektioner :)!

Puss så länge

Idag har vart en jobbig dag. Har sagt hejdå till mina två allra bästa vänner. Gargamel & Karmaltia Happy Harvey. Det gör ont i hjärtat, verkligen ont när jag tänker på att jag inte kommer få träffa dem på över ett år. Älskade underbara djur.

Har även vart en hel del andra jobbiga hejdå idag.

Nu måste jag försöka sova, klockan ringer om 1 h 45 min.

Ja, hejdå. För kanske sista gången i Sverige.

I morgon vid den här tiden så har jag åkt från gbg till sthlm och sitter och väntar på att flyget till NY ska åka. Det vill säga om allt går som de ska, för tillfället vet jag ingenting. Dumma orkan, att det var nödvändigt att komma just nu!?

I alla fall så börjar jag att få lite ordningen på packningen, men det är ändå tusen miljarder saker att ordna idag.. Men men, det ska nog lösa sig :).

---

Har ju inte berättat om i Torsdags kom jag på. Då hade jag i alla fall hejdåmiddag för tjejkompisarna. Det var jätte trevligt, har verkligen underbara människor till kompisar!! Det blev även en hel del tårar. Usch.
Puss på dom i alla fall!

2011-08-28 @ 09:06:18 Permalink Livet hemma i Sverige Kommentarer (0) Trackbacks ()

Jaha, först jordbävning & nu ska det komma in en stor orkan. Så fr.om idag stänger de flygplatserna i NY.
Östkusten som ska vara den säkra kusten. Får väl se om jag kommer iväg på måndag eller inte. Så jäkla typsikt att det ska hända just nu, när det inte har hänt på flera hundra år.
Har fått mail från familjen som har varit på semester, de skulle egentligen åkt hem i morgon. Men stannar tills på måndag, eftersom att massa människor evakueras.. Det känns i alla fall bra att de förmodligen är på ett säkert ställe!

Åhå vad min älskade häst var fin idag. Finns nog ingen bättre känsla :).

Håller på och städar ur garderoben, har en Ja, en Kanske och en Nej hög. Ganska simpelt att gissa vilken som är vilken va?
Nu har jag en hylla kvar, plus en hel del kläder som ligger i strykrummet, tvättkorgen osv.
Hur fan ska man kunna packa ner sitt liv, i 19 kilo?

Jag vet att jag är jätte negativ inför min resa och det är förmodligen totalt ointressant att läsa om. Jag menar, det är ju ingen som tycker det är kul att lyssna på en människa som bara klagar? Men, detta är min dagbok. Typ. Alltså, jag älskar att skriva har alltid gjort det. Det är skönt att få ur sig saker och ting som ligger inne och gräver i hjärtat någonstans.
Och just nu är det nästan bara au-pair saker och hur fruktansvärt jobbigt det kommer bli att lämna mitt liv här hemma. Jag har en underbar familj, underbara vänner, två underbara hästar. Jag trodde verkligen inte att jag skulle tycka att de skulle bli såhär jobbigt, trodde jag skulle vara starkare. Men det är jag inte.
Då tänker ni säkert, varför åker du då? Ja, det undrar jag med. Fast det är väl så att någonstans långt inom mig, så finns det något som säger åt mig att jag vill det här, att jag faktiskt kan klara av det här.
Men ett år, det är otroligt lång tid. Jag kommer åka med inställningen att jag kan åka hem när som helst om det inte passar mig. Helt fel egentligen. Men precis så det kommer vara.

Då känns det som att sommaren är slut på riktigt va? Nu när skolan börjar o allt. Konstigt nog så känns det helt normalt att inte gå i skolan, är så himla skönt att slippa det :).

I lördags hade jag lite ja vad ska man säga, hejdåförfest här. Många av dem som var där som jag inte kommer träffa på över 13 månader. Herregud. Var i alla fall jätte trevligt, sen åkte vi ner till macri där det var galet roligt, till sist blev det terassen. Var lite segt där i början, men blev bättre i slutet. Tack för kvällen alla underbara människor<3

Och idag, idag är det bara en vecka tills jag har gått på flyget i Göteborg, flygit till Stockholm och sitter o väntar på flyget till New York. Jag får sån ångest när jag tänker på det och undrar vad fan jag har gett mig in på.

Trots det eviga regnandet idag, så har det varit en riktigt bra dag :)!
Ni vet ju hur min förmiddag såg ut, åkte upp till Isabelle i Fisketorp & det var såklart lika trevligt som alltid. Sen blev det raka vägen bort till Bullargårn för att se på herrlaget, de vann med 5-1! :) Sen åkte jag med Emelie hem, så gjorde jag hon och Kickan pizza. Och sist men inte minst hade vi lite biljakt här i Bullarn. Hahahah döör. Så jävla kul, blir nog inte roligt om jag skriver ner hur det gick till. Men mycket goa skratt i alla fall.

Nu ska jag försöka sova, Godnatt :)

Lördag: Var det dags för en årliga bullarrutten, sjukt kul! Var verkligen jätte lyckat iår, kännde mig jätte glad och lycklig hela dagen hehe och sen blev kvällen galet kanon också. Kunde nog inte blivit en bättre dag/natt :).

Söndag: Vakande upp och var otroligt seg. Gick ut och red, sen in och la mig igen haha. Senare på kvällen åkte jag till kungälv till mina bästaste kusiner m.familj. Jag fick en jätte jätte fin bok med bilder + text av dem, som jag ska ha med mig till USA. Blev helt tårögd när jag fick den. Super roligt.

Måndag: Sov över i Kungälv, så på dagen gjorde vi lite olika saker bl.a experiment med cola och mentos. Herregud det var galet! Har ni inte gjort det så testa, alltså blanda i mentos i en cola flaska. Haha sjukt kul.
Senare kom Helene och Tomas hem, då var det snart dags att bege sig av mot gbg för att sen ta x2000. Så mamma kom och så körde Helene in oss. Var sista gången jag träffade dem nu innnan jag åker. Alltså mitt första hejdå. Var väldigt, väldigt jobbigt. Usch.

Tisdag: Har jag redan berättat om :).

Onsdag: Var riktigt seg och lat hela dagen, jätte jobbigt.. haha. Red oså i alla fall, senare på eftermiddagen åkte jag ner till Alexandra, vi såg på film och pratade. Mycket trevligt :)

Torsdag: Började städa i stallet, eouw..var inte det trevligaste direkt. Sen åkte jag och Alex till torp, fick äntligen köpt en väska och ett par hörlurar :). Så nu är det enda jag har kvar att köpa en present till den äldsta killen..någon som har en ide!? Sen när jag kom hem igen red jag och farfar gick faktiskt med en stund :).

Fredag: Skulle ha ridit i morse, men var ju sånt spöregn. Nu väntar jag på att Isabelle ska höra av sig, så att jag kan åka upp till henne. Senare ikväll blir det antagligen till att kolla på herrarnas match. Och så får jag ta ridningen efter det.

En liten sammanfattning av de senaste dagarna.

Vill ha en till tattttooo. Bara så ni vet.
Tjohej


(P.s Ska berätta om helgen och resterande bortglömda dagar så snart som möjligt D.s)

Då har man vart i Stockholm och ordnat med visumet.
Jag och mamma åkte upp redan på måndag kväll.
På tisdag morgon gick jag till centralen och mötte upp Isabelle, som kom med en buss vid 06.30. Vi skulle inte vara på ambasaden förens 08.00, så vi hade ganska gott om tid på oss. Vi hade ingen aning om vägen dit, så vi frågade och det verkade inte så långt. Så vi bestämde oss för att gå, vi gick och vi gick och vi gick. Det låg ju visst inte riktigt på den gatan vi frågat om haha. Som tur var räddade Isabelles iphone oss, så vi hittade till slut och var faktiskt bland de första.
Väl där fick man stå i en kö utanför och vänta på att de ropade upp nästa, det var en stor grå byggnad med högt staket runt, kändes nästan som ett fängelse. Först fick man komma in i en liten byggnad, där de var som en flygplats ni vet man fick gå igenom en sån där sak, lämna iväg väskan osv. Sen gick man upp till ett annat rum, där försvann fängelse känslan haha. Där fick man i alla fall sitta tills man blev uppropad till en lucka för intervju och de enda de frågade mig var hur gamla "mina" barn var och om de haft en svensk au pair tidigare. Inte så avancerat direkt, var så lättad när det var över.

Sen var det dags för ett förberedelse möte på culturar care, man fick mest reda på saker man redan visste. Men var ändå kul att se vilka andra som skulle åka. Hela dagen gick jag och Isabelle runt och funderade på om vi kunde klara oss utan ett sånt där jobbigt skrattanfall, ni vet när man absolut inte får skratta? Tackar gud för att vi inte fick det på ambassaden. Men på mötet kom det. Isabelles mage kurrade..vi hade pratat om de innan, om magarna alltså. Och där hör jag hennes i det nästan tysta rummet. Var så nära på att bryta ihop, men vi lyckades dölja det ganska bra tror jag.Genom hjälp att bita i kinden/läppen. Men det är så fult, som Isabelle sa så fort vi vet att det är potencial för ett anfall vänder vi båda huvudet åt varsitt håll, men det gör saken nästan värre då när man ser i ögonvrån att den andra personen gör samma sak. Men sen kom det. Det kom in en kille som var sen, han var lite ja..vet inte riktigt vad jag ska skriva, speciell? Så frågar han en fråga samtidigt som han tar en stor tugga banan?! Jag trodde jag skulle dö. Alla skrattade, men det var två som lixom inte riktigt kunde sluta. Vilka två var det om inte jag och Isabelle? Fick t.o.m blod i munnen, för att jag bet så hårt i kinden. Tårarna sprutade. Herregud. haha.
Jag tror aldrig att vi har lyckats inte få skrattanfall på ett ställe där man bör vara tyst.


Väldigt mycket text det blev!

2011-08-17 @ 11:01:53 Permalink Förberedelser inför USA Kommentarer (0) Trackbacks ()

Kanske borde skirva lite på au pair fronten också.

Jag börjar äntligen få lite ordning på alla tusen miljoner papper, har bara lite grejer med visumet kvar. På tisdag nästa vecka har jag tid på ambassaden, är faktikst inte så jätte nervös för det (ännu..) bara för det kommer det säkert bli massa problem haha.

I övrigt har det kännts lite si och så med familjen p.g.a vi nästan inte pratat sen vi bestämde att jag skulle komma. Eller pratat har vi inte gjort överhuvudtaget. Men mailat.

Varför jag skriver så lite om au pair sakerna som bloggen ju egntligen ska handla om, tror jag mestadels beror på att jag tycker det ska bli så jobbigt att lämna allt. Familjen, vännerna, hästarna o.s.v. Ibland förstår jag verkligen inte vad jag har gett mig in på. Än så länge kan jag inte se någon glädje i att åka alls, ser bara massa tråkigheter och tårar.
Jag vet att jag låter jätte negativ, men tyvärr är det precis såhär jag känner.

Peacee

Godmorgon!
Idag jobbar jag 10-16, fjärde lördagen i rad jag jobbar..men är ju ett kort pass idag :).
Jag ställde klockan tidigt idag för jag skulle rida nu innan jobbet. Och precis när jag gick ut började det SPÖregna!! Men men, jag red ändå klarade mig faktiskt hyfsat från regnet.

Ikväll blir det tjugo års fest, han som fyller år ska bjuda på mat och buss ner till grebbestad (!). Ska bli jätte roligt i alla fall :).

Hoppas ni får en fin dag.

Tänka sig att jag har världens finaste farfar

Oj, ganska dålig uppdatering här. Tänkte skriva en snabb sammanfattning av de som har hänt.

Lördag: Slutade jobba ca 14.30, åkte sen upp till Sunne. Det blev partypartyyy.
Söndag: Vaknade upp på förtältsgolvet & höll på att dö av värmeslag. Packade ihop husvagnen och började bege oss hemmåt, inte helt utan problem. Men hem kom vi.
Måndag: Jobbade 7 - 10.. sen blev det hedekas och stranden med mamma och mormor, ringde även mormors syster som var i hedekas i sin sommarstuga. Så hon kom ner också, kul att jag fick träffa henne innan jag åkte. Sen åkte vi till fam. Johannesson och gratulerade Evelina som fyllde 22 år.
Tisdag: Stranden en stund på dagen med mamma och Emelie, sen blev det grill och förfest här och till sist vidare mot hamburgsund och scen på bönn.
Onsdag: En liten familjesemester, runt omkring Lidköping och Skara. Trevligt var det.

Och idag då, blir kanske grebbestad nu och sen jobb 14-21.

God morgon :)!
Sitter på jobbet, har haft min sista jour inatt :). De boende sover fortfarande, så finns inte mycket annat att göra.
Jag slutar 15, då bär det äntligen av upp till Sunne.
Har egentligen inget mer att skriva. Eller igår fick jag fakturan av cultural care, känns lagom roligt att jag hade räknat fel på si sådär 5000...

Hej så länge

Då var det plötsligt bara en månad kvar. Vet inte om det känns bra eller dåligt.
Men en sak som känns jävligt dåligt är i alla fall att jag inte har gjort klart några pappersgrejer. Måste, måste, måste börja snart. (läs nu)

Hejhej!
På jobbet igår åkte vi ner till after beachen, jätte roligt var det. Så kul att se de boende så lyckliga och glada för en sån enkel sak :).
Idag blir det också jobb, skulle egentligen ha varit min lediga dag, men de ringde mig igår från nedervåningen på mitt jobb där det är ett korttidsboende och frågade om jag kunde hoppa in. Hade egentligen varit väldigt skönt att vara ledig, men pengar, pengar, pengar. Och så är det bara 10-16. :).

Senare till kvällen blir det kalas för bror min, som fyllde för en månad sen..

Och jag är avundsjuk på alla som är i sunne nuuuuuuuuuuuu!!!!!
Jag skulle egentligen inte ha kommit upp någon dag, eftersom att jag jobbade alla dagar denna veckan. Men så fick jag bytat bort söndagen, så direkt efter jobbet på lördag bär det av för en kväll i alla fall :D.
Det är dansbandsvecka i sunne föresten, jag gillar verkligen inte dansband. Inte min musiksmak alls, men stämmningen där uppe och alla härliga människor. Det är oslagbart :).

Herregud, nu är det snart bara en månad kvar. Känns mest bara overkligt.

I alla fall jobbar jag idag med, 15 - 22.

Och jag längtar galet mycket till helgen som kommer bli gryymm! :)

Osammanhängade inlägg, vet. Och lite random bilder såklart.

Hej :)!
Idag händer inte allt för mycket, just nu håller jag och mamma på att ordna studentkort. Väldigt sent, jag vet. Men så är det! Sen ska jag ut o rida en sväng, det gör ont i mig när jag tänker på hur få gånger det är kvar som jag kan rida på min älskade häst och när jag tänker på hur få gånger jag kan gosa med världens bästa Happy.

Efter det blir det jobb 15 - 22, äntligen är det slut med alla 12-13 timmars pass, och har bara ett dyngspass kvar! :)

Har sovit väldigt dåligt inatt, p.g.a Viggo, som har väckt mig heeeeeela natten. Här får ni en dålig bild på han sötnosen, han var dock inte sugen på att vara med på kort..


Hoppas ni alla kommer ihåg att ha en tyst minut idag.

Jag tycker alla borde gå in och skriva sitt namn här.

<3

http://www.vg.no/nyheter/innenriks/oslobomben/lenke.php


Detta är så fruktansvärt hemskt, finns verkligen inga ord.
Vidrigt.

Vart på bio ikväll, såg på Harry Potter. Har på ett sätt egentligen inte viljat se den.
Då jag verkligen är en riktig Harry Potter nörd..och nu har allt tagit slut. Ingen mer film eller bok att vänta, efter att man mer eller mindre har längtat efter det i tio år. Den första boken fick jag 2001, sen dess har jag varit fast. Nu känns det som en bit fattas i mitt liv, att några vänner har lämnat mig föralltid. Haha vilken nörd jag är!

Tycker i alla fall att filmen var grymt bra gjord, och riktigt bra! Men det är såklart mycket missat från boken, men så är det ju alltid :).

Haft en väldigt lugn dag, skönt faktiskt. Det enda jag har gjort är att rida, nästan i alla fall.
I morse var tanken att det skulle bli utgång ikväll, men kände mig inte alls sugen. Så bestämde vi oss för bio, men så blev det massa missförstånd, så vi var bokade på en bio som inte fanns haha. Sen skulle jag ha åkt till en kompis i Lur, men blev så himla trött. Så har bara vart hemma denna sega fredagskväll, men kan ju vara skönt det med ibland :). I morgon jobbar jag dygnspass igen..

Det som har hänt i Norge, är något så fruktansvärt hemskt. Kan inte fatta det. Usch! Tänker på alla de drabbade.

Var fruktansvärt jobbigt att jobba igår faktiskt, men men måndagens utgång var kanoners :D!
Lägger nog upp lite bilder ikväll kanske :).

Idag blir det i alla fall Grebbestad o sola en stund med Mamma och Evelina :). Sen ikväll ska tjejen som ska ha Gagge testa rida honom och jag hoppas verkligen att det kommer gå bra!


För övrigt så måste jag börja ta tag i alla au pair grejer, har inte gjort något av allt som ska göras. Känns som det börjar bli dags, är alldeles för snart jag ska åka.

Hej så länge

Hejhej!

Idag har jag först vart uppe och ridit gagge i en paddock, gick super! Galoppen i höger varvet var verkligen, åh perfekt <3. Sen åkte jag med mamma till Vann spa, där hon gick på floating som hon fått av mig och min bror när hon fyllde. När hon var klar åkte vi till Grebbestad och åt glass, och nu blir det snart Grebbestad igen. Utgång var det! Måste skynda mig, kommer snart folk hit och vet som vanligt inte vad jag ska ha på mig.

Idag har det inte hänt allt för mycket. Slutade jobba 10.30, sen åkte jag hem. Och har i princip inte gjort något på hela dagen.
Senare på kvällen var jag och mamma hos tjejen som ska Gagge nu när jag är borta, pratade om jaa hur det ska funka o sånt. Väldigt massa blandade känslor. Jag vet verkligen att han kommer få det kanon bra där, tror detta kommer bli helt perfekt för honom! Vilket såklart känns hur bra som helst. Men hela vägen hem satt jag med en stor klump i halsen, ska jag verkligen åka från han i ett helt år, lämna min bästa vän. Just nu vet jag inte hur jag ska klara av det.

Nej minsann, blir inga bilder från fredagen :(! Har hänt något med kamern, stod att jag var tvungen att formatera den innan jag kunde göra något med den. Och ja, då klart som fan alla bilder raderades. Gråter lite här, jag som ska ha kort på varenda liten grej jag gör denna sommaren! Kommer ju inte ha en sommar på västkusten förens om två år. Usch, hemskt.
Har åtminstonde en suddig mobilbild.




(Ska fixa en header någon dag, när jag får lust. Är tyvärr så fruktansvärt dålig på det men men. )

Hej!
Hade en sjuuuukt kul kväll igår, herregud! Haha, ska jobba 24 timmars pass nu, orkar inteeeee. Mår ej bra.
Ah, bilder kommer nog imorgon kanske. MM det var väl det jag hade att säga, hej då.

Ställde klockan extra tidigt idag, så jag skulle hinna rida på min älskade häst. Men nää, då SPÖregnar det. Åh orkar inte.
Vill vara med honom så mycket som möjligt, fattar inte hur jag ska kunna lämna honom i ett år. Han kan jag ju inte säga till att jag kommer hem igen.

Snart dags att åka till jobbet. Ganska snart i alla fall jobbar 10-22.
Så mycket mer än jobb blir det inte idag.
Tänkte bara lägga upp lite bilder från igår, då jag & några kompisar spelade minigolf och käka langos :). Trevligt vareee.

Ja, här händer det inte allt för mycket.
Borde egentligen verkligen ha börjat skicka in papper o grejer men nej. Har knappt tänkt på au-pair grejerna alls faktiskt.

Min allra bästa vän ska också åka iväg som au-pair, hon skulle egentligen ha åkt lite senare än mig. Men det har blivit ändrat nu, så vi åker samma dag :D! Och hon har hamnat i New York, så vi kommer inte vara så jätte långt ifrån varandra!! Sååååå lycklig! :D

Annars då? Jo, sommaren rullar på, jobb, fest, sol, bad, osv osv. Älskar't.

För övrigt är det min fars födelsedag, så massa grattis till han <3

Här har det verkligen inte hänt mycket! Har inte riktigt tänkt på att uppdatera och så har det vart rätt mycket nu det senaste Peace & Love (som var så SJUKT GALET kul så det inte är sant) , börjat jobba o.s.v.

Men på au-pair fronten har det hänt ganska mycket må jag säga, jag har fått min värdfamilj!
En familj precis utanför Washington DC, med två killar 5 och 8 år. Den äldre av dem har ett lättare handikapp.
Så nu åker alltså jag till USA 29 augusti....kan inte fatta det. Meen det blir nog bra ska ni se :).

Bara så mycket att fixa nu innan, vet inte hur jag ska hinna. Meen det ska nog lösa sig de också :)

Hej så länge

Inte behövde jag vänta länge på att familjen skulle höra av sig. Då det redan har tagit bort mig. Åh, blir så ledsen.
Inte för att just den familjen gjorde det, utan för att det känns som att jag aldrig kommer hinna hitta någon familj innan mitt avresedatum som är redan 29 augusti.
Funderar starkt på att snart ringa cultural care och be dem flytta fram mitt datum!

Hej så länge :)

Som jag skrev i det förra inlägget, jag har äntligen fått min första matchning :)!
Det är en familj på fem stycken, en tjej 5 år, sen ett tvillingpar på 2 år en tjej och en kille. De bor i Ann Arbour, Michigan.

Fick denna match i tisdags 14/6, men har tyvärr inte hört något mer. Så det är väl bara att vänta och se.
Kommer vara så sjukt nervös innan jag ska prata i telefon, fy satan! haha men men, får väl hoppas det kommer gå hyfsat..

Jag är viljat åka som au-pair ända sen jag var 13 år, har allitd tyckt att det har varit jätte roligt med barn!
Men nu på senare år har jag insett att jag kanske faktiskt inte klarar av att vara borta ett helt år, från familj, vänner och framförallt hästarna. Till mina hästar kan jag ju inte säga, vi ses om ett år ha det bra. För dem så är det ju som att jag lämnar dem. Så jag har varit väldigt inne på att åka till Australien istället i kanske ett halvår eller liknande, men har insett att jag inte kommer ha råd med det. Inte denna vintern och det är ju nu jag vill åka.

Så 7 maj åkte jag och en kompis iväg på ett informationsmöte, jag började fylla i ansökan. Och vips så hade jag visst skickat in den..fortfarande väldigt osäker.
Men den 27 Maj blev jag godkänd och antagen till programet, åker med cultural care. Har preliminärt avresedatum 29 augusti! Det känns väldigt väldigt snart, så jag funderar på att ringa och flytta fram datumet..
Efter detta har det gått väldigt segt har inte hänt något, har iofs inte tänkt på det jätte mycket då jag nyss har tagit studenten osv.
I alla fall, så fick jag min första match igår :)!

Så det är så det ligger till för tillfället.

Puss / Josefin