Då har jag fått göra det igen. Göra det som jag hatar mest i hela världen. Säga hejdå. Usch vad det är jobbigt. Idag var det då dags för mig att säga hejdå til David och Mormor & Morfar. Trodde först att jag inte skulle tycka det var jätte jätte jobbigt med tanke på att det faktiskt inte är så himla långt kvar tills jag kommer hem. Men det tyckte jag, blev verkligen mycket jobbigare än vad jag tänkt mig. Usch. Det känns som att det är hur länge som helst kvar tills jag kommer hem och får träffa dem igen. Det är verkligen tur att mamma kommer till mig imorgon igen annars vet jag inte vad jag hade tagit mig till. Vill inte ens tänka på nästa vecka när jag kommer behöva säga hejdå till henne och Alex.
Vi har i alla fall haft ett par underbara dagar i DC och New York, jag är lyckligt lottad som har en sådan otroligt fin familj. De bästa människorna i hela världen är dem. Nej, nu ska jag fortsätta med att tröstäta (vräka i mig) pepparkakor och gå upp lite mer kilon. Ska försöka uppdatera så snart som möjligt om dagarna vi haft.

Saknar dem redan hur mycket som helst :(.. som sagt, verkligen tur att mamma kommer ner imorgon igen. <3