Imorgon har det gått två år. Två år sedan en av de värsta dagarna i mitt liv. Kommer aldrig glömma hur fruktansvärt allt kändes. Glömmer aldrig hur det kändes att se mammas ansikte i skypen, hur jag direkt förstod att något var fel. Glömmer aldrig den hemska känslan av att vara helt ensam. Glömmer aldrig den fruktansvärda dagen och tiden därefter. Jag kommer aldrig förlåta mig själv.